Bluetooth

Om Bluetooth

Bluetooth är ett ord som vi hör ofta. Många vet att det är något som hjälper till att koppla samman olika enheter. Mer än så tänker nog inte de flesta på funktionen. Men faktum är att Bluetooth är ett ganska spännande ämne. Så hur fungerar Bluetooth? Varför används det?

Äger du en smartphone, en bärbar dator, en läsplatta eller ett par trådlösa hörlurar? Då har du troligen någon gång använt tjänsten. Detta är en kort koppling mellan två elektroniska enheter som sker trådlöst. Denna koppling gäller ofta en mobil och ett par trådlösa hörlurar eller en dator med trådlöst tangentbord eller trådlös mus. Bluetooth är det som hanterar överföring av information mellan olika enheter. Kommunikationen sker genom radiovågor med en frekvens på 2,4 GHz, samma frekvens som WIFI-uppkoppling.

Bluetooth

När lanserades tjänsten?

Redan år 1989 kom skaparna av Bluetooth på idén om att skapa en kortlänks-standard för att överföra signaler. Den första versionen, 1.0, lanserades sedan 1999. De första versionerna var kända för att ha buggar men blev ändå en viktig grundsten i vad tekniken skulle komma att bli.

Den första versionen av teknologin klarade kommunikation med en hastighet på minst 721 kbit/s. Senare versioner har blivit snabbare och versionen som kom ut 2004 ökade den maximala hastigheten till ca 3 Mbit/s.

Kommunikation etableras mellan två enheter där en kan ta del av information i den andra, men det finns risker gällande informationssäkerhet när man ansluter två enheter. Därför är det viktigt att dubbelkolla vilken enhet din telefon eller dator är ansluten till, som ofta kan göras genom att enkelt kolla upp namnet på enheten.

  • Bluetooth är en trådlös koppling mellan två enheter.
  • Vanligtvis används det mellan hörlurar och telefon, eller dator och tangentbord.
  • Första versionen släppes 1999 av Ericsson.
  • Bluetooth 5.0 släpptes 2016 och är den mest använda just nu.
  • Den använder teknologi som hanterar överföring genom radiovågor.
  • Säkerhet i uppkoppling genom Bluetooth debatteras ständigt.

Bluetooth devices enheter

Hur fungerar Bluetooth och hur används det?

Många tror att Bluetooth är samma sak som infraröd strålning. Detta är dock inte alls fallet. Tekniken är en uppkoppling via radiovågor. Dessa radiovågor ligger på en frekvens mellan 2,4 och 2,485 GHz. WiFi-uppkoppling ligger på ungefär samma frekvens.

Så vad används detta till? Vanligtvis är det en koppling mellan en mobil och ett par trådlösa hörlurar eller en högtalare som man kopplar upp sig mot och spelar musik ifrån trådlöst. En annat vanligt användningsområde är om du har en laptop och kopplar upp den mot en trådlös mus eller ett trådlöst skrivbord.

Det har kommit flertalet nya versioner sedan tekniken släpptes men trotts detta använder många nya enheter ändå äldre versioner av Bluetooth, något som fungerar utan några som helst problem.

Eftersom teknologin använder så lite som 0,001-0,5 watt så drar Bluetooth väldigt lite batteri. Därför kan du ha igång din Bluetooth frivolöst utan att oroa sig för att tömma batteriet.

Bluetooth SIG eller Bluetooth Special Interest Group driver utvecklingen av Bluetooth framåt, men de riktiga utvecklarna Ericsson var först med att släppa tekniken. Ericsson har fortfarande mycket input om nytt medlemskap i gruppen men numera tillsammans med andra aktörer.

Varför heter det Bluetooth?

Så hur kommer det sig att en teknisk standard fick heta Bluetooth, eller Blåtand om man vill använda det Svenska namnet. Namnet uppkom faktiskt av Jim Kardachs fascination av boken Röde orm. I Boken kan man nämligen läsa om Harald Blåtand och hur han förenade olika stammar av vikingar runt om i riket. Lite på samma sätt som hur tekniken bakom Bluetooth förenar olika enheter. På grund av detta valde Jim att kalla tjänsten Blåtand. Den direkta översättningen av Blåtand, alltså Bluetooth, blev sedan det vedertagna namnet.

Loggan blev sedermera en kombination av Harald Blåtands initialer skrivet i runskrift.

Är det en säker tjänst?

Det debatteras ständigt om hur enkelt eller svårt det ska vara att ansluta två enheter via Bluetooth. Därför har många åtgärder gjorts för att minska möjligheten att stjäla information genom överföringen. Dock är det likt många fall, en balans mellan enkelhet och säkerhet.

Informationssäkerhet är ett växande intresse i digitaliseringen av samhället. Att ansluta två enheter med varandra gör vardagen enklare för de flesta av oss, men det är inte helt utan risk. En enhet kan maskera sig som ett tangentbord eller headset för att få tillgång till innehållet i en dator eller telefon.

Trots svårigheter att skydda sig själv när man är uppkopplad, är det relativt lätt att hålla koll på vilka enheter som är anslutna till Bluetooth, och kontrollera enheten varje gång det är en ny. Funktionerna av säkerhet väntar snabb utveckling, men som allt, krävs det även sunt förnuft.

Vill du läsa med om Bluetooth?

Vi har nämligen även skrivit en blogg om 9 saker du inte visste om Bluetooth. Du hittar bloggen genom att klicka på knappen.

 

Olika effektklasser

Tekniken har 3 olika effektklasser. Det som kallas Class 1 har en räckvidd på mer än 100 meter och används ofta tillenheter utan strömbegränsning. Class 2 har en räckvidd på ca 10 meter medan Class 3 har en räckvidd på ca 5 meter. Både klass 2 och 3 brukar användas till batteridrivna enheter.

Olika profiler

Enheter som använder Bluetooth ingår i olika profiler. Dessa profiler beskriver vad enheten stödjer för typer av funktioner. Olika enheter kan ha olika profiler. Alla måste dock måste stödja profilen Generic Access Profile och Service Discovery Application Profile. Headset Profile (HSP) är troligtvis den vanligaste profilen som används. Denna profil används för kommunikation mellan headset och vanligtvis en mobil enhet. En annan vanlig profil är Video Distribution Profile (VDP) som tillåter överföring av en videoström.

Senast uppdaterad Oktober 2020