Elin Mattsson
|Hur och varför
|2024-04-02
Du har säkert sett förkortningen PBX på flera ställen, inte minst på vår egna hemsida. Är du fortfarande osäker på vad det betyder, eller bara nyfiken på växelns historia? Då är det här inlägget för dig!
Vad är PBX?
Först och främst: PBX står för private branch exchange, även kallat abonnentväxel, och är en telefonväxel inom ett företag. Den är alltså inte publik och därmed inte tillgänglig för allmänheten. Denna sortens växel har både externa och interna linjer där de interna kallas anknytningar och de externa kallas centralledningar eller huvudledningar. Förr var dessa huvudledningar analoga telefonlinjer.
I dagens moderna samhälle går förbindelsen via internettelefoni eller ISDN till överordnad station. ISDN, APNSS, QSIG eller DPNSS är metoderna som används för kommunikation mellan abonnentväxlar som befinner sig på skilda orter. Dessa abonnentväxlar finns i flera olika storlekar, från ringa två huvudledningar och tre anknytningar till otroliga hundratals huvudledningar och 10 000 anknytningar.
Abonnentväxlarna får sina namn efter antalet anknytningar och sin huvudledning som exempelvis Tellus 15 (med 15 anknytningar). Växlarna kan delas in i kategorierna automatiska och manuella. Nu för tiden kan de automatiska abonnentväxlarna bestå av endast mjukvara. En manuell abonnentväxel har istället snörväxlar eller proppväxlar. De manuella växlarna är på utgång, i alla fall i Sverige. Ju snabbare utvecklingen går desto mer automatiserat kommer samhället att bli. Hur växlarna kommer att se ut i framtiden är svårt att förutspå.
PBX i Sverige
Föga förvånande var det Televerket som hade monopol på PBX:er fram till 1980-talet. Företagen och myndigheterna (abonnenterna) hyrde då sina växlar, något som kunde vara en riktigt stor investering för dem. En företagsväxel för ett stort företag kunde kosta så mycket som 5 miljoner svenska kronor.
Under 1980- och 90-talen avvecklades de gamla, stora elektromekaniska växlarna. Dessa ersattes med programminnesstyrda växlar som då kallades för ”elektroniska växlar”. Den allra första icke-svensktillverkade växeln som användes var A345 (kallad Kanada-växeln). Växeln tillverkades av kanadensiska Northern Telecom och den var anpassad för svenska förhållanden.
Växlen MD110 utvecklades gemensamt av Ericsson och Televerket. Den här växeln kunde byggas ut till ett mycket stort antal anknytningar och kom att bli en enorm exportframgång för Ericsson. Volymmässigt kom MD110 att bli en av de största abonnentväxlarna i världen. Ericsson exporterade dessa växlar för hela 3-4 miljarder per år i början av 1990-talet.
Dstnys PBX
Allt fler företag övergår helt till molnbaserade IT-system eftersom det ger både ökad it-kapacitet och effektiviserar interna arbetsflöden. Detta gäller självklart även telefonin. Dstnys växellösning är därför 100% molnbaserad. Ni behöver alltså inte äga någon växelteknik för att den ska fungera. Vi ser till att all teknik, hårdvara, mjukvara, anslutningar, kapacitet, redundans och säkerhet hela tiden håller absolut toppklass. På så sätt slipper ni själva att tänka på underhåll. Dessutom bestämmer ni helt vilka funktioner varje användare ska ha så att ni alltid kan vara säkra på att tekniken uppfyller varje medarbetares behov.
